Publicerad

En ljuvlig kväll i vandrarhemmets trädgård med Visans Vänner Skaraborg 2021-08-12

Efter att Madelene Ramberg hälsat Välkommen gick ”ord och ton” till Per Svensson.
Han både sjöng och berättade om sina humoristiska visor. När sambon skadade foten var det slut med gemensamma matinköp på ICA. I en sång beskrev Per sina ensamma shoppingturer som nu gick till LIDL. Där finns mycket mer än mat, vilket ledde till en massa impulsköp. Pers belöning för sin kreativitet blev skratt och applåder. Sen följde en visa om Kinnekulle, där han växt upp. Efterhand utökades gränserna till både Lugnås och Mariestad, och när han kom så långt bort som till Borås, jämförde han det med Amerikas New York. Med låten ”Karaokekväll på Hjorten” fick publiken chans att sjunga med i refrängen.
Därefter lämnades mikrofonen till Irene Skoog. Hon har skrivit i hela sitt liv och varit lärare i hela sitt yrkesliv. Kombinationen av författande och undervisning borgar för ett bra framförande, när vi får lyssna på hennes tänkvärda tankar. Samtidigt som Irene underhåller oss, förmedlar hon betydelsen av en bra kontakt mellan natur och människor. Att naturen denna kväll bjöd på en långsamt dalande sol på klarblå himmel, gav extra tyngd till dikterna. Irene läste också en text
som blivit tonsatt och avslutade med en dikt om ”Drömmar” .
Sen var det dags för Madelene igen. Till Anders Rambergs gitarr-komp sjöng Madelene låtar av Håkan Hellström, Magnus Uggla, Credence och Sonja Alvdén. När kylan sakta kom krypande blev det passande allsång för att klappa händerna, så man slapp frysa. Värmen inombords var dock inte att ta fel på. Kvällens artister bjöd in till härlig gemenskap, så jag hoppas och tror att ingen innanför staketet kände sig utanför. Detta sagt med anknytning till en av de två sångerna som Anders framförde. Den handlade just om känslan att känna sig utanför.
Det är ofta en väldigt jobbig känsla, men det är inte alls säkert att de som stod utanför staketet ikväll kände sig utanför och det skulle kunna vara så att någon ibland kan känna sig utanför fast man är med innanför? Mina avslutningsord blir därför:
Att KÄNNA sig utanför är tragedi
Att STÄLLA sig utanför en komedi
Text: Monica Hedberg. Foto: Roland Tiger