”The Magpie is a most Illustrious Bird” sjunger Donovan i sin barnvisa från1967 med samma namn. Några som också lyser som Donovans skata är vokalgruppen Magpies från Töreboda, eller egentligen Töreboda Moholm och Mariestad, När de sjunger sakral musik heter de Vokalensemblen och leds av Karl Wikenstål. I andra sammanhang kallar de sig Magpies (Skator) och övar kollektivt med olika ansvarsområden. Artistnamnet kom till av en slump vid bläddrande i ett engelskt-svenskt lexikon. Magpie lät bra tyckte de, fågeln har både vitt och svart i sig och de själva har hållit ihop i sorg och glädje med en repertoar som avspeglar dessa känslolägen. 33 år har det blivit vid det här laget och de ser ingen ände på sitt samarbete som har blivit lite av ett sätt att leva. Mat, prat och mycket sång blir det när de ses.
Vid Taubekonserten igår, på Taubes födelsedag, visade de upp den mer lyriska sidan av nationalskalden som utmärkt passar för de ljusa damrösterna. Johan Wallerstedt, diskret placerad i utkanten av scenen, bidrag med stöd på ståbasen. Några sånger ackompanjerades på gitarr och bas. Andra sånger sjöngs a capella som traditionell körsång. Magpies har vid sidan om Taube ägnat sig en del åt Bellman och har framträtt med hans sånger både utomlands och här hemma. Det blev därför naturligt att blanda in ett par Bellmansånger innan man avslutade med ytterligare Taubenummer.
Taubeaftonen inleddes enligt tradition med Visans Vänners egna medlemmar. Denna gång var det Madde och Anders Ramberg och Monica Fäger som stod för medlemsinsatsen. En sångglad och fulltalig publik sjöng också glatt med där tillfälle gavs.
Monica Hedberg var conferencier för kvällen och hon och Anders Ramberg tackade efter långa och uppskattande applåder gruppen Magpies för en fin Taubekonsert.
